Min släkt och dess historia

Halvt på skämt, halvt på allvar har jag talat om att jag känner mig besläktad med öst slaverna. Under en mycket orolig tid på kung Fredrik I tid ville svenska folket göra uppror mot det vanstyre och felaktiga beslut som förekommit i det styrande rådet, bland annat ett misslyckat krig mot Ryssland 1741–1742. Att statsmakten i detta läge föredrog att skydda sin ställning gentemot folket kan förefalla absurt men det man gjorde var att kalla till sig ryssen för att hålla ordning på det svenska folket. 1743–1744 inkvarterades ett större antal ryska soldater i landet för att hålla ordning på de svenska upprorsmakarna och för all del även hålla dansken borta. Företrädesvis blev soldaterna placerade på ostkusten och då i städer som Norrköping.

Efter att ryssen varit här blev det ett ökat barnafödande i de städer som ”ordningsmännen” hade verkat i, många kan därför ha ett slaviskt ursprung i dagens befolkning kring de städer som ryssen varit verksam.

Nu när jag bestämt mig för att ta reda på hur det har förhållit sig med det, så kan jag konstatera att ingen av mina tidigare anmödrar haft för avsikt att ”hoppa över skaklarna”.

Emil och Kerstin
Här är en tidig bild av min lilla syster Kerstin och i skuggorna ser vi pappas morbror Emil. Mer om honom under En liten inblick i statarlivets vedermödor

Någon som inspirerat mig att släktforska är min fru Ingers bror Kalle. Vi har tittat på Ingers släkttavla och då har Kalle varit initiativtagare till att börja prenumerera på släktforskningsprogram (Arkiv digital). Så på den vägen är det.

Resultat.

Stor variation har förekommit mellan de olika sockenböckerna som varit aktuella, i S:t Anna finns inga kyrkböcker tidigare än 1795. Det har försvårat insikten över hur man bodde på Aspöja på 1700 talet, men genom födelse, dödböcker, vigselböcker har jag kunnat komma fram till att det endast fanns Östergården och där levde man i en bygemenskap. Förutom Östergården fanns det ett båtsmantorp också. Först på 1840 talet byggdes Västergården, så blev det flera hus runt om kring och även en skolbyggnad. Gemensamt för alla husförhörsböcker är att det är stor variation på prästens kunskaper. Vissa präster verkar ha luktat på flaskan lite för mycket medan andra präster har tagit det kristna förhöret med allt för stort allvar och glömt de viktiga personuppgifterna. Så är det präster med dålig hörsel som inte hör om pigan heter Kerstin, Kristina Carina exempelvis men med slutledningsförmåga vid de sammanlagda uppgifterna så funkar det utan att klaga allt för mycket på prosten.

Kartan här under är en illustration över de platser som min ”Släktresa” härrör från. Vikbolandet intar en särställning men även Aspöja och S:t Anna skärgård. Drothem, Skönberga och Västra Husby är socknar som anfäderna frekvent varit bosatta i.   Centralorter är Norrköping och Söderköping. Ett rörelsemönster över de förflyttningar som anorna har företagit sig illustreras av linjer i olika färger. Det är från tidigt 1700 tal till nutid.

vikbolandet (3)

Och så detta ständiga Stegeborg

 

Johan Fredrik med hölass vid Stegeborg på väg till Haglund
Morfar Johan Fredrik och sönerna Ture och Nils bärgar hö på Stegeborgs ägor.

Referenser:

Från kyrkoböcker och andra historiska dokument, över 500 färgbilder

Till nästa kapitel – Karonlinen på Skörtinge

Berthil artillerist
Gotlands kanske bäste artillerist och författare av de rader ni läser här – Berthil Johansson
Kerstin
Min kära lillasyster Kerstin Lund
Rune och Berthil
Rune Johansson och undertecknad