Den naturliga knutpunkten Björkliden och andra bosättningar

Grindtorp med björklidenGrindtorp med Thorstorp och lövdalen

Efter att jag har varit inne på Lantmäteriets historiska kartor så har jag äntligen funnit torpet Thorstorpet. Och mina förväntningar om att torpet skulle ligga i närheten av min faster och farbrors och mitt sommarhem, Björkliden, kom att besannas med råge. Det för länge sedan rivna torpet låg som närmaste granne till Björkliden. Hur många gånger jag passerat Thorstorps ägor kan jag inte säga, men att det är tusentals gånger är säkert.

Genom att veta var torpet hade legat så blev det en naturlig knutpunkt för mig och min mormors svärdslinje.
Jag kan stå på gårdsplanen på Björkliden och se när pojken Jonas kommer på vägen och är på väg till Lövdalen några hundra meter in på Å-vägen för att leka med grannflickan Maja Stina. Han är i tioårsåldern och Maja Stina är då två år yngre. Jag som står på gårdsplanen är också i tioårsåldern, fast det är bara det, att det skiljer 150 år i tid.

bakom-torstorpet.png
En tioårig Berthil 50 meter från Thorstorpet

Mer än ett halvsekel senare ska grabben på stenen försöka sammanfatta några ställen som känts speciellt att besöka förutom den plats han nu står vid, Björkliden Östra Ny.

Bomanssved, några km. utanför Söderköping på vägen mot Östra Ryd är torpstället som kommer på första plats. Det är sonsonen från det ovannämnda Thorstorpet som kommer att gifta in sig i min mors sköldlinje och därigenom bli innehavare av torpet Bomanssved.  Fyra generationer på mors sköldlinje kommer att ha sin boplats på Bomanssved under drygt 75 år. I dag finns det bara några grundstensmurar kvar och några förvildade fruktträd. (se kapitlen Ursvik och Bomanssved).

Ett ställe som också ligger bara några km. från Söderköping är Bolltorp och torpstället Hestad. På Bolltorp fanns ett lumppappersbruk och där arbetade min mors farmors far som pappersgesäll. (se kapitlet Skölander).  På Hestad 4 är min morfar född, stället har varit i släkten över 100 år. (se kapitlet Hestad och Bolltorp).

Så är det härstamningen som förvånat mig mest, nämligen Aspöja, ön ute i den östgötska skärgården. Att min farfars mor kom från den vackra och idylliska ön ute i havsbandet mellan Bråviken och Slätbaken var en stor överraskning. Inga Brita som min farfars mor hette hade haft sina anförvanter på ön så länge som jag har kunnat följa dem i min släktforskning. (se sju kapitel som handlar om Aspöja).

I mitten av Vikbolandet ligger torpet Hägn och det är på detta ställe min far är född. Socknen heter Häradshammar. Det är på detta ställe min farfar hade sitt arbete under längst period (5 år). Stället finns kvar och jag har besökt det trevliga paret som bor där i dag. (se kapitlet min farfar och farmor).

Min mor är född i ”Kleva”- Kleven. Det lilla torpet ligger bara någon kilometer på vägen ut från Söderköping mot Norrköping.

Lervik, några stenkast bort från Rönö kyrka är en betydelsefull plats i min släktforskning. Det är där Aspöja linjen möter Brånsätter linjen. (se kapitlet Livet på Lervik). Det finns rester kvar av bostaden fortfarande, men om några år har den gått in i förgängelsen.

Vid Haglund, Stegeborg hade min mor sin uppväxt (se kapitlet Märtas mor) och där hon sedan flyttade till Norrköping där hon ingick giftermål med pappa Georg.

Min far Georg kan förknippas med Dammen och Tisseltorpet som ligger någon kilometer norr om Slätbaken (se kapitlet min far och hans syskon).  Därifrån blev det Norrköping och giftermål med mamma Märta.

Ursvik – Tillbaka till förra kapitlet     Till nästa kapital – Starrmyra