Inga Britas Aspöja

Att för min del vid 70 års levnad finna en plats som jag känner sådan samhörighet med, som Aspöja, är fantastiskt. Min sjökunskap är reducerat till att ha åkt färja ett antal gånger och då ska man inte förakta bilfärjan över Slätbaken vid Stegeborg. Hur många gånger har min blick då gått österut och tankarna om att bara några sjömil bort ligger öppet hav. Det jag inte visste var att vid Östersjöskärgården fanns min släkt-ö som utan den och dess befolkning hade min genuppsättning inte varit min och jag hade inte varit jag.

Vi ska nu göra en tillbakablick på det folk som bebodde ytterskärgårdsön. Aspöja var en i det närmaste självförsörjd ö, det fanns skog, uppodlade åkrar, betande boskap och inte minst fisket. Andra näringsgrenar kunde vara säljakt och sjöfart. Det skulle kunna vara något av en idyll att vara bosatt där, lite utanför den stränga samhällsstrukturen som överheten lade på sina medborgare. Men nej, kontrollen var minst lika hård för skärgårdsfolket som på fastlandet. I riktigt gamla tider bestod Aspöja av åtta åbor som år 1757 friköpte cronoskiärshemmanen Aspöja No1 och No2 till skattegårdar och det fanns ett båtsmanstorp på ön och mantalsskrivning för att göra skatteuttag. Kyrkan missade inte heller sin kontroll över människorna. Och när farsoter drabbade landet blev inte skärgården skonat, tvärt om, eftersom det fanns sjömän som var inkallade till svenska flottan spreds lungsjukdomar genom dem. Förhållandet på båtarna var i regel uselt så det var god grogrund för att sjukdomar började grassera där.

Aspöja Västergård
Aspöja Västergård

Tillbaka till Inga Brita från Lervik
Inga Brita som i mitten av 1800 talet gifter sig med min farfars far Johan Fredrik från V. Husby, har sin släkt på ön Aspöja sedan minst fyra generationer tillbaka.

Hennes farfars far var fiskhandlardrängen Olof Olofsson som föddes på ön 1735, han gifter sig med Anna Wastesdotter som är dotter till Waste Clemensson. Giftermålet sker på nyårsdagen 1767, året därpå 9/2 1768 föder Anna en son som får namnet Pehr. Det blir Olof och Annas enda barn då Olof någon gång på 70 talet drunknar och Anna gifter om sig (mer om det senare). Man hittar inte Olofs kvarlevor förrän vårvintern 1781. Dock dödförklaras han 1778.

Min Far och hans syskon – Tillbaka till förra kapitlet     Till nästa kapital – Inga Britas farfars morfar