Min morfars systrar

Jag skriver i stycket ”Hestad och Bolltorp” att jag skulle återkomma till min morfars systrar. Till att börja med skall jag korrigera antalet systrar, de var sex stycken och inte som jag skrev fyra. Men Hilda Carolina som var född 1865, och även minstingen Augusta som hade fötts på nyårsdagen 1869 insjuknar i scharlakansfeber. De båda systrarna går bort med 2 veckors mellanrum under oktober månad.  Hilda 4 år och Augusta knappt 1 år gammal.

Överlevarna är:
Anna Sofia 1858, 11 år, Lovisa Albertina 1860, 9 år, Johan Fredrik 1862, 7 år, Hedvig Vilhelmina 1863, 6 år, och Helena 1866, 3 år, klarade sig utan att få den allvarliga sjukdomen.

Det är dessa 4 systrar jag nu ska berätta om.

Anna Sofia kommer att som 20-åring söka sin lycka i Stockholm, men efter knappt 2 år är hon tillbaka i föräldrahemmet Hagalund, året är 1880. Samma år beger hon sig på en något längre resa, den 30/10 1880 får hon flyttningsbetyg för att fara till Nordamerika. Där kommer hon att gifta sig med en man som heter Ågren, de kommer att få barn men det vi vet är att när hennes syster Lovisa Albertina dör 1918 så är Anna Sofia död sedan tidigare. Ågren lär dock vara i livet då han i bouppteckningen efter Lovisa Albertina skall krediteras för en skuld på 600 riksdaler.

Lovisa Albertina är näst äldsta barnet, född den 31/8 1860. Även hon tar en tur över till Nordamerika, det gör hon den 18/8 1884, men efter 6 år är hon tillbaka. Hon kommer att sedermera gifta sig med Aron Fredrik Johansson och bosätta sig på Finnerstalöt i Drothems socken. Hennes far Carl Johan kom att flytta dit på undantag de sista åren i hans liv. Han dör 1917, året innan hans dotter Lovisa Albertina dör, hon blev 57 år gammal.

Hedvig (Hedda) Vilhelmina är född den 29/11 1863. Första arbetsplatsen utanför hemmet är på gården Varsten i Mogata socken, hon har sällskap med sin syster Lovisa Albertina. Hedvig stannar i 1 år och Lovisa 2 år.  Hedvig har då bestämt sig för att flytta till Nordamerika, och det gör hon den 1/10 1881. Hon kommer där att gifta sig med en man som heter Lindell, det är det jag vet i nuläget, och hon finns i livet, 1918.

Helena är född (i kyrkoböckerna har jag hittat 10 anteckningar med den 19/6, och 9 platser 19/12) dock är året 1866.

Helena är den kvinna som kommer att lösa många funderingar som jag haft genom åren.

Mina föräldrar har vid tillfälle sagt att de har gemensamma släktingar, men jag vet inte om de förklarade hur det låg till, eller om jag var så ointresserad att jag inte lyssnade till hur det förhöll sig. (se avsnittet, En inblick i statarlivets vedermödor)

En bondgård som vår familj (Georg, Märta, Rune, Kerstin och jag) var och hälsade på hette Skårlöten, de som bodde på gården var någon släkt med min mor, det visste jag och att deras dotter var på besök hos oss i Norrköping ett antal gånger.

Och vem var tant Astrid och farbror Gunnar i Ryggen (stället hette officiellt Ringstamo) som upplät en sommarstuga åt vår familj någon gång på 1950-talet?

Och den gamla mannen som bodde i en undantagsstuga där han låg i en utdragssoffa, tant Astrid matade honom med sked och då han saknade tänder var det mosad banan som blev hans kost. När vi barn besökte honom i stugan så blev han glad och till och med försökte sig på att skämta, det blev utropet: Kock Stut! Möjligen ett skämt som gick hem för ett halvsekel sedan?

Emil Märta och George
Georgs morbror och Märtas farbror (Ingift) – Emil Wahlström

Det ska sägas att jag visste att Astrid var dotter till honom och att han var bror till min farmor, men hur var det med att både pappa och mamma var släkt med honom? En liten episod som bör berättas var när min mor och far frågade om morbror Emil inte ville komma ut i trädgården eftersom det var så fint väder, med gemensamma insatser fick han kavaj och byxor på sig och en trevlig stund ute i syrenbersån med sin släkt. Men hur var det med min mors inblandning i släktförhållandet?  Nedan ska jag förklara det.

grupp foto 5 Red.png
Emil tycks trivas i skuggan. Ros-Marie och Kerstin föredrar solen.

Helena var den systern som inte begav sig väster ut, född på Hestad som alla sina syskon och flyttade med övrig familj till Hagalund i Drothem socken sent 70-tal. Hennes första plats utanför hemmet blir Dansaritorp Skåra i Skönberga socken, där blir hon i ett år, 1879–1880. Men därefter blir hon hemma på gården Hagalund i 12 år och arbetar tillsammans med sin bror Johan Fredrik (min morfar) Troligtvis är det inte på föräldrastället så mycket som på granngården Mårslätta. Så 1892 blir det giftermål för de två syskonen, den 21/2 gifter sig Helena med Per Alfred Petersson och Johan Fredrik den 23/10 med Hilda.  Helena är då 26 år min morfar är 30 år.

Det är min mormor Hilda som flyttar in på Hagalund och Helena som flyttar ut.

Mannen som Helena gifter sig med är hemmansägarson från Tåsby i Häradshammars socken, han är född den 4/3 1860. 32 år vid giftermålet.

Familjen Per Alfred och Helena Peterssons första statarplats blir Gnedby i Kuddby socken. På detta stället föder Helena sitt och sin mans första barn, sonen Alfred Wilhelm den 24/4–92. På senhösten blir det åter flytt och det till Ring i Å socken. Där kommer deras son att dö nio månader gammal, 21/1 1893.

Så blir det flytt till Östra Eneby i Norrköping och gården Klingstadberg, dit kommer de hösten 93. Här på Klingstadberg föds sonen Gustaf Gunnar den 6/6 1894. I april 1895 så flyttar familjen igen, denna gång till Fransberg i Tingstad socken. Så blir det ny stat friveckan 1895, denna gång Finnerstad i Drothem socken. Den 13/8 1896 föds sonen Arvid Leornard.

Det kan nämnas att det är på Finnerstad som Helenas syster Lovisa och hennes man kommer att bo och även deras far Carl Johan kommer att tillbringa sina sista år på Finnerstad, dock Finnerstadlöt.

Oktoberveckan 1897 kommer statarfamiljen till Liljestad uti Skönberga socken och torpet Grindstugan blir deras hem då det nya seklet infann sig. Här på torpet Grindstugan föds så en flicka, hon kommer att heta Ester Helena Elisabeth och föds den 17/9 1899. På hösten 1900 flyttar familjen till Hersebråta i Börrums socken och så blir det flytt igen hösten 1901, denna gång till Tvärdala i Västra Husby socken. Torpet heter Kullen nr.2.

Det är den åttonde flytten på 10 år och *statarsystemet har än en gång visat hur vidrigt liv man utsatte statarna för. Den 25 september 1902 i ett tillstånd av sinnessjukdom tar Per Alfred Petersson sitt liv genom hängning i sitt eget hem i Tvärdala. Hustrun Helena är då 36 år och barnen Gustaf Gunnar är 8 år, Arvid Leonard 6 år, och Ester Helena Elisabeth har fyllt 3 år en vecka innan faderns bortgång.

*På annat ställe i ”Släktresan” är det min farfar som är drabbad av det omänskliga statarlivet.

Hålla ihop familjen

Nu börjar nästa fas i Helenas liv, att kämpa för att hålla ihop familjen och då hon dessutom hade fött ytterligare en dotter, knappt 2 månader före faderns självmord så blev Helenas svårigheter än större. Flickan blev döpt till Märta Kristina men hon kommer inte klara de påfrestningar som följer, och hon blir bara 1 år gammal.

Familjen hade flyttat från Kullen och till Husby Larstorp med en ägare från Norrbo torp. Det otroliga är att här blir familjen i hela 5 år, fram till den 8/9 1907 därefter blir det ”socknen” och där blir familjen i 9 år. Här på ”socknen” föder Helena ytterligare en dotter, hennes namn är Astrid Helena och det sker den 18/8 1908. Men vem är fadern?

Jag ska gå händelserna i förväg och tala om att det är min fars morbror, Emil Wahlström, alltså är dottern Astrid kusin med min far. Min mor är också kusin med Astrid då Helena ju är faster till min mor. Emil är den mannen som Helena kommer att bo tillsammans med i resten av hennes liv.

På ”socknen” (utan att ha belägg för mitt påstående, så verkar familjen ha det bättre här än när de var kringresande statare) växer barnen upp och det som verkar ha fungerat är att moder och barn fått hålla ihop som en familj.

Sönerna är unga män då de tar sina första arbeten. För Arvid blir det på samma gård som Emil Wahlstöm är statardräng, gården heter Stensö i Östra Husby, även Emils elvaåriga son Sven Harald följer med Emil dit.

Jag lägger in en redogörelse över familjeförhållandet:

Helenas och Per Alfreds barn på 1920 talet. Gustaf Gunnar f.1894, Arvid Leonard f.1896, Ester Helena Elisabeth f.1899.

Helenas och Emils barn: Astrid f.1908.

Emil Walström och Hanna Matilda Svensdotter/Walströms barn: Helge Emil f.1896, Iris Cecilia f.1898, Sven Harald f. 1901.

Vånga.

De kommer sedan att flytta till nästa gård tillsammans och det blir till Vånga uti Häradshammars socken. Nu kommer Helena att lämna ”socknen” i Västra Husby, och med sin yngsta dotter Astrid, flyttar även de till Vånga, och då för att ta en plats som hushållerska. Stora syster Ester tar en plats som piga bara några kilometer från Vånga, även denna plats ligger i Häradshammars socken. Gustaf Gunnar flyttar dock inte med utan han har en drängplats i Skärkind. Året är 1916.

Emil Wahlström blev änkling 1904 och har med sig en dotter och en son till Vånga. Sven Harald är född 1901 och varit med Emil där han haft drängplats, medan Iris Cecilia varit ute på egna pigtjänster de sista åren. Äldsta sonen Helge Emil har plats på annat ställe. Nu kommer de till Vånga och samtidigt kommer Helena med den gemensamma dottern Astrid och så är det Arvid som varit på samma gårdar som sin styvfar, Emil. Ester ansluter också till stället Vånga efter en tid vid granngården Hestad i Häradshammar, (inte att förväxla med sin mors födelsehem, Hestad4 i Skönberga socken.)

Lite krona på uteplatsen
Min Morbror Evert besöker Ringstamo hos Astrid, Gunnar och Rosmarie. Och det blev visst en liten Kron-brännvin också. Trevligt!

Bohusläns museums kronbrännvin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vånga ligger bara några stenkast bort från Hägn där min far är född och åt andra hållet med ungefär lika många stenar ligger Lundby, det stället där Emils syster Johanna Mathilda gifter sig med min farfar Karl Axel. Vånga blir nu platsen där min mors faster Helena, blir tillsammans på samma gård som min fars morbror Emil. Dock kommer Emil och Helena inte att gifta sig så i kyrkböckerna står det, änka, änkling och Helenas titel är hushållerska.

Sammanlagt kommer det att bli åtta personer från de båda familjerna som har sin adress Vånga då även Helge ansluter: Emil 47 år, Helge Emil Leander 20 år, Iris Cecilia 18 år, Sven Harald 15 år, Helena 50 år, Arvid Leonard 20 år, Ester Helena 17 år och den gemensamma dottern Astrid Helena 8 år. Endast Gustaf Gunnar 22 år finns på annat ställe.

Uteplats utan krona men med släkta
Här har vi Gunnar, Astrid och dottern Rosmarie då de har besök av mina föräldrar Georg och Märta(längst till höger) och min ingifta moster Rut(längst till vänster). I Märtas knä sitter Rune och bredvid Georg står en kvinna jag inte känner till. 

Emils barn vid sin mors frånfälle 1904?

Helge Emil Leander född den 31/3 1896, 8 år. Iris Cecilia född den 10/7 1898, 6 år. Sven Harald född den 1/4 1901, 3 år. Emils hustru hette Hanna Matilda Svensdotter  född 1870 i Hallingeberg Småland. Hon dog i lungsot endast 34 år gammal.

Hösten 1917 börjar statarlivet igen för Helena

Det blir en flytt till Östermem nr.5. i Östra Ny. Med vid flytten är Emil Wahlström och Helena, deras dotter Astrid och även Ester. Något senare ansluter även Emils dotter Iris Cecilia men hon flyttar vidare 1919 till Östra Husby.

Och så hösten 1922 är det dags igen, denna gång till Kapperstad i Kuddby socken. Detta ställe vet jag att min far talade om, men att det var specifikt Emil och Helenas ställe kommer jag inte ihåg. En del av de 3 åren de var på Kapperstad var fyra av barnen skrivna där.

Så blir det nästa torpställe, Stockeby i Skönberga socken. Åren är 1925–1927, och därefter blir det till Mem i Tåby socken den 1/12–1927 med på dessa platser är Emil, Helena, Astrid, Arvid, Ester. Det är kanske den mest kända platsen för en utomstående att känna till Mem, då Göta kanal börjar där.

1 år och sen var det dags med nästa städse-kontrakt det blir Tångstad i Kuddby socken. Här kommer jag att sluta leta efter deras förehavande då församlingsböckerna inte följer upp längre än 1928. När min mors faster Helena Petersson/Karlsson dör har vi kommit fram till 1936 och det är på ett ställe som heter Nya Lund i Östra Eneby, hon blev 70 år. Jag undrar om detta, Nya Lund ligger nära den fastighet som sedermera Astrid (Emil och Helenas gemensamma dotter) och hennes man Gunnar äger. Stället kallades Ryggen eller Larstorp men som officiellt heter Ringstamo. Emil kommer att sluta sina dagar här hos sin dotter och måg, han dör den 4/11 1955.

(Emils liv kommer att skrivas i en separat artikel och där behandla statarlivets vedermödor).

Ester Helena Elisabet kommer jag att följa ett tag till.

Dottern i Helenas äktenskap med Per Alfred Pepersson har varit på Tångstad cirka ett halvår när hon flyttar till Skönberga socken och till gården Skårlöten. Det är inte som piga hon kommer till denna hemmansgård utan hon kommer i egenskap av blivande brud. Giftermålet sker den 28/5 1930. Mannen hon gifter sig med är Allan Emanuel Svensson och som är brukare av gården. Föräldrarna som äger gården bor på gården, fadern som är född 1854 är nu 76 år har haft gården i cirka 50 år. Modern, född 1871 är 59 år då hennes son gifter sig. Allan har 3 yngre syskon som alla är födda på Skårlöten. Fadern Anders Alfred Svensson kommer från Östra Ryd och där han är ägare sedan två generationer tillbaka till gården Olerum. När sonen Allan är 27 år så letar han efter en egen gård då han har en äldre bror som ska överta Olerum, valet blir då kronogården i Skåra, Skårlöten.

När och var Allan träffade sin hustru Ester vet jag ej, enda kontakten med Skåra jag känner till är när Esters mor Helena har en pigtjänst på Dansaritorp uti Skåra, det var 1879-80, så det får någon annan spekulera i. Det som faller på plats är min mors släktskap med folket på Skårlöten. Min mor var alltså kusin med Ester, mamma Märtas far Johan Fredrik var bror till Esters mor Helena och för att krångla till det lite grann så är morfar Johan Fredrik svåger med Klas Emil (se ovan, om man bortser från titeln hushållerska på Helena).

Allan och Ester får två döttrar, Ellen född 1931, som jag vet hade kontakt med mor Märta under 50-talet, och så Ester Ingegärd född 1937. Här får jag förklaringen till att min familj var bjudna till Skårlöten på 50 talet och jag har minnen från att mina syskon och jag fick adoptera en tjurkalv som vi fick döpa till (jag minns inte till vad), men lantgårdsmiljö var det onekligen.

Allan Emanuel Svensson dör 1973, 75 år gammal.

Ester Helena Elisabet Svensson dör 1986, 87 år gammal. Båda två dör på Skårlöten.

 

Karlssonsläktet – Tillbaka till förra kapitlet     Till nästa kapital –En liten inblick i statarlivets vedermödor

grupp foto 5 Red.png